Vattenkvaliten - A & O för din Koi
Eller ”det man ofta glömmer…”
Vattenkvaliteten i en damm är en underskattad fråga som många koi ägare inte tänker på. Och ändå är det så att allt du behöver veta om ditt vatten och dess kvalitet för dina koi mer eller mindre finns tillgängligt i någon form av test som du själv kan genomföra. De flesta tester är mycket lätta att genomföra och tar lite tid och kostar mycket lite i förhållande till om du får sjuka koi.
När du startat en ny damm eller bytt vatten helt så skadar det definitivt inte att köra en kontroll minst varje vecka under den första tiden och sen varje månad eller mer under säsongen. Om dina koi blir sjuka eller börja bete sig konstigt så tänk på att grunden till bra hälsa för en koi består av att vattenkvaliteten ska vara bra. Sämre vattenkvalitet ökar risken för bakterieangrepp avsevärt… och du, gör inte misstaget att blåsa bort vikten av pH och ammoniak test i synnerhet vid ett första tecken på problem.
Flera saker påverkar dock kvaliteten. Längre ner i texten finns lite exempel i en tabell på riktvärden att tänka på. Om vi börjar med de enkla sakerna:
Ammoniak, är en restprodukt bl.a. från dina koi, det utsöndras främst genom vävnad i gälarna, men också i mindre utsträckning via njurarna. Ammoniak kan även ackumuleras från sönderfallet av vävnader, mat och annat organiskt skräp baserat på proteiner. Ammoniak kan orsaka hudrodnader och funktionshinder i gälarna genom dess direkt frätande effekt. Symptom på Koi i höga ammoniakkoncentrationer kan vara att fiskarna ligger på botten, klämmer ihop sina fenor, överskott av slem. Dom är också mycket mer mottagliga för parasitsjukdomar och bakteriell infektion, dvs. riktigt illa och farligt om man inte uppmärksammar det. Ammoniak är ett stort problem i nya fiskdammar med nytt vatten, eftersom de bakterier som naturligt skulle upplösa ammoniak inte är etablerade. Även i etablerade system kan ammoniak skapas under våren när vattnet är kallt men fisken äter, eftersom t.ex. filter bakterierna inte har kommit igång från viloläget under vintern. Ammoniak i pH under 7,4 och är i sitt tillstånd då mindre giftigt för dina koi. I PH över 8,0 så joniseras det mesta av ammoniaken, och blir giftigare. Försiktighet bör iakttas i att inte öka pH i ett system om man kan mäta halter av ammoniak. Vatten förändringar och förvaltning av pH så nära neutralt som möjligt kommer att vara en vinnande väg men jag vill fortfarande trycka på att planerade regelbundna vattenbyten är viktigt. Vatten med högt pH som berövas syre kommer att få snabbt ökad giftighet när ammoniaken ackumuleras.
Nitrit, Nitrit binder röda blodkroppar som bl.a. orsakar ansträngd andning hos din koi. Koi som dör med sina gälar brett utsvängda brukar ofta vara på grund av att det är höga halter av nitriter i vattnet. Det finns flera sätt att bekämpa nitrit förgiftningar men börja alltid först med att genomföra ett test så att ni vet att det är det som ÄR problemet. Efter det kan man starta med partiella vattenbyten och faktiskt också tillsätta lite salt temporärt. Minska också utfodringen radikalt av dina koi under perioden. Se också till att rengöra ditt filter ordentligt och faktiskt kanske fundera på att byta upp dig om du har problemet återkommande, tänk bara på att när du bytt filter så tar det ett tag innan goda bakterier i filtret blir aktivt.
Nitrat, Nitrat produceras av biologiska filter, och under den naturliga nedbrytningen när giftiga avfallsämnen bryts ner av syrekrävande bakterier. Avfallsämnen som ammonium och nitrit är mycket giftiga för dina fiskar medan nitrat är relativt harmlöst och växterna kan använda det som näring. Problemet som nitrat kan orsaka är ökad algtillväxt. Om växterna inte räcker till att ta upp överskottet av nitrat (näring) finns det utrymme för algerna att växa. Förenklat går det att säga att vanliga vattenväxter konkurrerar med algerna om näringen i vattnet. Det här resonemanget visar att ett stort steg att komma tillrätta med alger är att minimera näringskällan, i det här fallet överskottet av nitrat, så algerna inte får tillräckligt med näring. Den naturliga nedbrytningen innehåller flera steg där olika bakterier bryter ned avfallsämnen. Ammonium som fiskarna, och olika förruttnelse processer alstrar, bryts ner av syrekrävande bakterier till först nitrit och sedan till slutprodukten nitrat. Den här processen är livsviktig för fisk-dammens biologiska hälsa, speciellt fiskarna är extremt känsliga för om det finns ammonium eller nitrit i vattnet. Nitrat är inte giftigt om inte koncentrationen är mycket hög (mer än 120 mg/liter) Produktionen av nitrat är en förutsättning för att bli av med giftigt ammonium och nitrit eftersom nitrat är slutprodukten. Nitrat använder växterna som näring och det är därför viktigt att det finns i rimliga mängder för alla levande växter. Det måste finnas en regelbunden tillförsel av nitrat genom nedbrytningen i dammen. I många dammar finns inte tillräckligt med växter ( speciellt om det finns mycket fisk ex.vis Koi ) Om inte växterna i dammen kan ta upp nitraten uppstår därför idealiska förutsättningar för explosionsartad tillväxt av alger. Olika alger är en form av växtlighet som behöver ljus och näring för sin tillväxt.
pH, pH är en viktig parameter som måste övervakas, och korrigeras (vid behov) samt stabiliseras. Koi och guldfiskar lever bäst i vatten med en 7,0 till 8,0. Enkla pH testkit finns för fiskdammar och trädgårdsvatten. Använd inte pH-testkit för pooler. PH-värdet bör prövas om en gång i veckan normalt - ge eller ta - eller när som helst att fisken uppför sig konstigt eller en fisk dör. Nya dammar bör testas oftare. Stabiliteten i dammen (även kallat alkalinitet) bör också testas och stabiliseras med en pH-stabilisator vid behov.
Ju högre pH desto mer alkaliskt är vattnet. För att ge er en uppfattning om hur högt pH känns - föreställa sig hur dina händer känns när du skriver på en svarta tavlan. Dina händer är torra och kalkhaltiga på grund av krita har ett högt pH. Samma gäller för fisken. Högt pH är definitivt en stressfaktor och skadar hälsan hos fiskar och även växter. Ett annat problem som höga pH har är att det gör ammoniak mer giftigt. Om pH är lågt så är ammoniaken mindre giftig. 0,5 ppm ammoniak brukar normalt inte döda fiskar, men om pH-värdet är högt kan bara det göra det. Cement och vissa typer av sten kan göra att pH-halten går upp. Cement dammar är garanterade att få högt pH i flera månader och upp till ett år eller mer. Även vattenfall med cement som hällts mellan stenarna lakas ut och gör att pH-värdet går upp. För att korrigera högt pH vi måste sänka den och låsa det på rätt nivå. Använd t.ex. pH Down (det har en stor riktningar och du vet hur mycket man använder) eller använd faktiskt t.ex. hushållsättika (vinäger) som är mild och skonsam. Kom ihåg att om du har fisk i dammen så chocka dem inte genom att plötsligt ta ner pH-värdet snabbt. Gör det i steg om en halv timmes mellanrum och sedan, när du har det lägre än 8,0 - helst 7 så stabilisera det där.
Lågt pH på omkring 6,5 till 6,8 är inte ett problem så länge det inte tar en djupdykning ner snabbt. Det är fortfarande inte bra att ha en konstant lågt pH så det bör rättas till då lågt pH är surt och bränner gälarna Om pH var temperaturen så skulle ett lågt pH kännas varmt. Detta gör ju att huden på fisken blir ansträngd. PH-värdet är på sin lägsta punkt på morgonen. Om du vaknar upp till en damm fylld med döda fiskar och pH testet visar lågt din damm har du just upplevt ett pH krasch. Om pH-värdet i vattnet stannar lite högre eller stannar lite lägre gör det inte lika ont för fisken som när pH svänger vilt inom en 24 timmarsperiod. Stabilitet är därför den viktigaste delen av pH. Större vattendrag är mer stabila än mindre. Akvarier är mer benägna att ha instabilt pH än en damm. Våra fiskdammar och trädgårdar med vatten är mindre stabila än en naturlig sjö eller damm. Stabilisera en liten damm är ganska lätt. Lägg bara till pH stabilisator. En del använder marmor markers för sina stabiliserande egenskaper men det finns färdiga blandningar som man kan sätta i som hjälper till med detta.
Temperatur ,fisk och trädgårdsdammar värms naturligt upp av solen på våren och försommaren. Dammar med stora mängder vatten och / eller djupa vatten tar längre tid att värma upp. Dessutom kräver vatten mycket energi för att värma upp det så det kommer ta många dagar av het sol innan en fiskdamm värms upp. Omvänt kommer dammen att hålla dess temperatur under flera veckor efter den första kalla perioden av hösten. Koi, liksom all fisk, kan inte kontrollera sin kroppstemperatur, så oavsett vattentemperatur kommer temperaturen i fisken att sjunka. Koi är en naturligt varmvatten levande fisk och, i t.ex. storbritannien har dom på gränsen till drägliga förhållanden. Koi svarar synbart på varmare vatten då alla deras naturliga processer är anpassade till temperaturer runt minst 18-22 ° C (t.ex. avel, matsmältning och tillväxt). Koi är mycket mer aktiva och lyhörda när det är varmt, vilket gör att många människor artificiellt vill värma upp sina dammar.
Höga temperaturer är inte utan problem heller. Varmt vatten har mindre syre än kallt vatten, men eftersom alla processer i en Koi går snabbare när fisken är varm, så är behovet av syre större. Därför, i varmt vatten, så kan koi ha syre brist och då komma till toppen av dammen (där det finns relativt mer syre vid ytan) för att andas. I varmt vatten så är även några föroreningar (se avsnitten ovan med ammoniak, nitrit och nitrater) giftigare och då mer benäget att förgifta din koi. Kallt vatten kommer att innehålla mer syre och vissa toxiner är mindre skadliga, men naturligtvis dämpas koi då det blir kallare. Immunförsvaret, som skyddar en koi mot sjukdomsframkallande organismer, är mycket begränsat i kallt vatten så då kan sjukdomar och angrepp få stora konsekvenser Uppvärmning av en damm under hela året gör din fisk mer aktiv och det innebär också att de växer hela året. Å andra sidan så är det dyrt och det är inte direkt miljövänligt. Om du bestämmer dig för att värma din damm, se till att fisken har en sval period under en månad eller så på vintern, eftersom detta gör att en fiskens biologiska klocka kan ställa sig till den naturliga säsongen.
Syresättning, Koien är en fisk som verkligen behöver mycket syre i vattnet och att syresätta vattnet är viktigt under hela säsongen, på vintern är det ett effektivt sätt att hålla en öppen vak i för att lufta ut sumpgaser. Detta är en förutsättning för att kunna övervintra fiskar i dammen. På sommaren är det också viktigt att tillsätta syre, därför att med ökande temperatur minskar vattnets förmåga att binda syre. Du måste också tänka på att alla nedbrytningsprocesser förbrukar mycket syre, det kan därför vara effektivt att tillsätta syre i filtret för att stimulera de goda filterbakterierna.
För en koidamm är det extra viktigt med ordentlig syresättning, Jag själv rekommenderar minst 40-50 l/min(2400l/h) per 4500liter dammvolym (omräknat i tabellen nedan). Koi lever naturligt i strömmande vatten med hög syremättnad, detta vill man efterlikna för att få maximal hälsa och livslängd.
Sammanställning på referensvärden runt vattenkvalitet utifrån ovan nämnda områden
|
Ammoniak |
< 0.02 mg/l |
Den fria formen är NH3. Giftigheten ökar med värdet på pH och ökande temperatur. Endast 0 i är egentligen acceptabelt. |
|
Nitrit |
< 0.1 mg/l |
Direkt skadligt över halter på 0.5 mg/l. Halter över 2.0 mg/l dödar koi. |
|
Nitrat |
< 40 mg/l över ledningsvatten |
Koncentrationer över 300 mg/l kan vara dödligt. |
|
pH |
6.0 till 8.5 |
Att föredra är mellan: 7.5 - 8.0 |
|
Syre |
5.0 - 8.0 mg/l |
Vattnets förmåga att binda syre minskar drastiskt över 30 oC. Även vissa behandlingsmedel kan dra ner på syrehalten. |
|
Temperatur |
10 - 30 oC |
PBT(Preferred body temperature) 22 -28 oC, ( Min 4 oC , Max 35 oC) |
|
Hårdhet |
100 - 250 mg/l CaCO3 |
|
|
Karbonathårdhet |
5 - 9 dH (tyska grader) |
Under 2 dH försuras vattnet gradvis |
|
Konduktivitet |
180 - 480 mS/cm |
Konduktivitet handlar om att mäta lösta salter i vattnet |
|
Klor |
< 0.002 mg/l |
Extremt giftigt för fisk. Använd alltid klorbindare om kommunen klorerar ditt vatten. |
|
TDS |
< 40 mg/l över ledningsvattnet |
Ett högre värde visar att föroreningar byggts upp. TDS (Total Disolved Substanses) kan påverkas av olika vattenberedningsmedel |
|
Redox potential |
pe = 27 - 32 |
Jämförbart med TDS (Total Disolved Substanses) |